He’s home! 


Igårkväll såg det ut såhär här hemma då tjejerna skulle somna. Micke fick snällt lägga sig bredvid Mary (skavfötters med Samantha). Så de låg tre stycken i Samanthas säng. Själv satt jag i Ebbas säng, på kanten och såg på min familj. Mina barn är verkligen det bästa som hänt mig. Utan barnen är jag verkligen inte hel. 

Det har varit mycket känslor som kommit fram nu då Micke kommit hem igen. Blyghet, vill inte bli lämnad själva, vill inte att pappa ska hjälpa men även att de vill vara så nära honom som möjligt. Tre veckor är en lång tid. 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *