Olika syn på barnuppfostran 

Jag inser att jag inte har alla svar på hur man ska uppfostra barn. Jag är inte perfekt. Jag är inte bäst på allt. Men jag vet mina barns bästa. Och jag vet vad som KÄNNS rätt för mina barn, vad som fungerar och hur de fungerar i olika situationer. Att då få höra något som känns så otroligt fel, speciellt då det sägs till ett barn. Det ger mig magknip. Det ger mig oroskänslor och jag vill inte lämna barnen i dennas sällskap utan mig. 

Ett exempel. Mary bits ibland och då fick jag rådet att själv bita tillbaka på henne. ”Det får henne att sluta då det ju gör ont på henne.” Ja. Men det gör henne även rädd och osäker. Det kommer att förstöra hennes relation till mig. Jag kommer inte längre vara högsta tryggheten, utan istället någon som gör henne illa. Denna person som sa det skulle inte dra sig för att faktiskt själv göra detta, vilket ger mig klump i magen. Ni förstår kanske varför? Likaså har jag från annan person fått höra att jag ska säga åt Samantha att bita tillbaka. Hårt. Men vad ger det för signaler? Att orsaka smärta för annan person är helt okej. Ge tillbaka är okej. Hämnd är okej. Att vara elak är okej. Usch, jag blir ledsen… varför inte uppmuntra till kärlek, ömhet, FairPlay och kommunikation istället? 

Eller ett annat exempel: En av tjejerna knuffade en kompis (1,5 år yngre). Kompisens mamma blir förbannad på min tjej och sätter henne på en fåtölj och menar på att ”Här får du sitta och tänka på vad du gjort för fel. Sedan ska du be om förlåt.” Min tjej blir helt förtvivlad. Aldrig varit med om sådant här hemma. För här hemma pratar vi om saken, vi berättar att det är fel att knuffas då det gör ont. Att den andra kan skada sig. Men vi tvingar inte heller till att de ska säga förlåt. Time out är ingenting jag rekommenderar – alls. Hellre då time in (förälder och barn går undan/bryter situationen/gör annat). 

Jag önskar att mina barn blir fulla med empati, kärlek och respekt för omgivningen. Kärlek för sin nästa. Respekt och omtanke om sin medmänniska. Att de vet att pennan är vassare än svärdet. Att de blir människor som bryr sig om andra, att de blir lika underbara mot andra som de är mot mig helt enkelt. 

Om någon tycker att jag daltar med barnen när jag inte tar en konflikt som är helt onödig. Då får de tycka det. Om någon tycker att jag daltar med barnen när jag låter dem bestämma saker och ting, då får den personen tycka det. Jag gör det som jag anser är bäst. 

5 svar på “Olika syn på barnuppfostran ”

  1. Alla uppfostrar sina barn som de tycker är bäst – samtidigt kan jag tycka att om ett barn är hos en kompis o gör ”ngt fel” så tillrättavisar den föräldern såsom den tycker är bäst (inom rimliga gränser då, alltså inte slå osv)…eller hur tänker du? Jag skulle ju inte kunde säga till dina barn exakt såsom du gör då alla är olika…

    1. Jag tänker att om den föräldern tillrättavisat mitt barn hårt eller respektlöst – time out osv så kommer jag att ta en diskussion med den personen. Likadant så har det hänt på förskolan med time out och då har jag tagit det högre upp..

      1. Fast samtidigt hade jag inte haft kompisar hemma till mina barn som jag inte fick säga till på samma sätt som jag säger till mina barn – nu använder inte jag time out men om jag gjorde det hade jag viljat göra samma mot vänners barn, hade ju blivit jättekonstigt mot mina barn om din dotter hade fått slåss hos oss utan att hamna i time out men mina egna barn gör det?

  2. Jag tänker samma om förskolan, de kan inte anpassa sina tillrättavisningar efter varje enskild förälders önskemål….då känner jag att man får ta hand om sina egna barn eller så får man acceptera förskolans regler!

    1. Absolut kan de inte anpassa sig efter varje individ (så som de egentligen SKA – enligt läroplanen och allt, att se och anpassa sig efter alla individer). Däremot kan de behandla barnen med respekt, precis samma respekt som de ger en annan vuxen. För man ger ju inte en vuxen time out. Eller hur? Utan man förklarar varför man anser just detta var fel osv. Och det är det jag vill komma fram till. Att behandla alla som om de vore en jämlike…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *