En orolig Mary 

Igår var det en orolig dag för Mary. Så fort jag inte bar på henne sprang hon undan, la sig hopkrupen/ i fosterställning någonstans i ett hörn/bakom möbler och grät. Hon grät tills jag kom tog upp henne i famnen igen. Och samtidigt som hon var såhär orolig blev Ebba orolig på grund av marys oro. Så hon ville med bäras. Blev faktiskt ett tag som jag bar på de båda. Vi tittade mycket på film så att jag kunde sitta med dem tätt intill mig. 

Men Marys oro slutade inte där. På kvällen, vid nattningen, bad hon mig om att sova nära henne. Jag lade mig i hennes säng, hållandes om henne tills hon somnade. Viskade i örat att jag gick över till min säng men att om hon vaknade så fick hon komma och sova hos mig. Älskade barn. Jag lider så när ni är oroliga, ledsna och rädda. 

Jag vet ännu inte varför hon var så orolig men, idag har det gått över till stor del. 

Författare: Annica

26 åring som har syn och hörselskada, samt Turner syndrom. Är gift och har tre mirakel till döttrar.

Kommentera