Släktforskning som ger resultat

Senaste veckorna har mitt stora projekt varit ett bokmanus som jag håller på att skriva. Det är en dröm jag har haft i flera år. Att kunna sammanställa min farfars liv i bokform. Och det är just det jag håller på med nu. Jag har på senare tid fått massor med hjälp av släktingar, både såna jag tidigare känt till, men också såna jag har hittat nu på sistone. Bland annat hittade jag en tremänning till mig igår (en syssling, som man ju brukar säga här i södra Sverige). Och hon har lovat att skicka mig lite material. Detta är riktigt härligt, hur släktingar ställer upp – även om de inte vetat om mig tidigare.

Just nu väntar jag på första provexemplaret som är på väg hem till mig. Jag väntar och längtar. Det ska bli spännande att se allt i tryck och hur all text tar sig. En dröm som kommer i uppfyllelse känner jag.

Det ger mig sådan härlig känsla inom mig när jag hittar någonting nytt som fyller ett tomrum jag haft i någons liv, en lucka som kan bli fylld. Det ger mig en känsla av att hitta mig själv, i allt det jag hittar. Det ger mig större förståelse för pappas känslor inför hans uppväxt – av det jag hittat. Det ger mig en större respekt för pappa, när jag sett vad han själv upplevt och vad han gått igenom.

Publicerat av

Annica

26 åring som har syn och hörselskada, samt Turner syndrom. Är gift och har tre mirakel till döttrar.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.