Inga blöjbarn?

Från en dag till en annan så verkar det som om jag nu inte längre har blöjbarn här hemma. Vi har under hela barnens sommarlov låtit Ebba gå utan blöja och även utan trosor, just för att hon ska lära sig känna igen hennes kropps signaler på när hon behöver gå på toaletten. Och så otroligt duktig hon har varit! Visst, olyckor har skett. Men, hon har lärt sig mer och mer att dels säga till, dels springa iväg själv.

Igår morse, när vi skulle till förskolan, vägrade hon ta på blöjan. ”Inte blöja, TROSOR!” var hennes mantra då. Och absolut, hon fick välja själv. Skickade med flera ombyten ifall olyckan skulle vara framme. Men icke! Hon gick 1,1 km till förskolan, lekte, åt lunch, sov, lekte och åt mellis på plats innan vi gick 1,1 km hem också utan att det skedde en enda olycka. Och så fortsatte dagen. Helt utan blöja. När natten började nalkas tänkte jag att det dock var bäst att ha blöja på, under natten. Men icke. Även där sa Ebba ifrån. Och absolut. Testa kunde vi ju alltid göra. Hon gick på toaletten precis innan sänggåendet. Jag pottade henne vid 12-tiden och vid 4-tiden. Hon klev upp vid 6.30 men vägrade gå på toaletten på en gång utan gjorde det först kring 08.10 tiden. Tänk, min lilla bebis börjar bli stor. Och jag börjar bli nostalgisk.

Här är en bild på mig och Ebba från ifjol.
Mammas tremänningar/sysslingar med familj
var här på besök den dagen. 

Förskolestart

Idag är det dags för mina tjejer att börja förskolan igen efter sommarlovet. De har varit hemma i nästan 5 veckor med mig och deras pappa. Vilken ynnest vi haft som har kunnat pussla ihop det såhär, att de har kunnat vara hemma så mycket. Det glädjer mig och gör mig varm inombords. För visst har det varit krångligt, visst har vi haft barnvakt några gånger, men samtidigt… Sådan otrolig glädje och frihet de ändå har haft dessa veckor. Sova länge (eller ja, sova ut – om de ”orkar” vill säga), de har fått umgås med oss föräldrar så mycket de har velat. Sova middag på dagarna om de varit trötta. Badat i sjön, lekt utomhus och kritat med ute-kritor. Tagit många promenader, lekt ute till sent på kvällen. Sett på många filmer och läst många böcker. Det är livet helt enkelt.

Ytterligare ett år är alla tre kvar på föregående avdelningar, så det kommer inte vara ny avdelning att lära känna. Det känns riktigt bra. Samantha (5-åringen) har ett år kvar på förskolan innan förskoleklass hägrar. Detta ser hon fram emot riktigt mycket.

Mary (4-åringen) har två år kvar. Hon ser dock inte fram emot att syrran flyttar från förskolan. Det är ju hennes trygghet och hennes stora centrum på förskolan. De går på samma avdelning, men ibland särar pedagogerna på dem för att det inte ska bli för mycket ”mammigt” hos Samantha. Hon är en storasyster rakt ut i fingerspetsarna och vill gärna vara omhändertagande mot sin lillasyster även på förskolan. En bra egenskap, men det innebär även att hon har skällt ut pedagogerna om hon ansett att det behövts, eller att hon sett Mary inte varit glad, osv.

Ebba. Den yngsta tjejen som är 2 år gammal. Hon har ju några år kvar. Men bara ett år kvar på småbarnsavdelningen. Detta tror jag ändå kommer bli ett bra år för henne. För i våras var de 16 barn på hennes avdelning. Nu kommer de enbart vara 8 stycken som det ser ut nu. Så det kommer bli färre barn per pedagog på hennes avdelning nu.