Första korinthierbrevet 13:13

Jag vill dela med mig av något som verkligen är det jag tror på. Nämligen första Korinthierbrevet 13:13, där står det såhär: ”När allt annat går under finns tre saker ändå kvar – tron, hoppet och kärleken – men störst av dem är kärleken.” 

Jag tror verkligen på att kärleken är störst. Att hoppet och tron är väldigt viktiga och att det är dessa tre saker som kvarstår i slutet av ens liv. Likadant kan man överföra det i vilken relation som helst. 

Jag tror på att kärleken ska vara störst. Att det är viktigt som sjutton att man litar på varandra i ett förhållande. Och att om tron någonsin sviktar så borde hoppet finnas kvar, vara som ett ankare. 

Jag har två födelsedagar 

Jag är nu 15 år gammal. Eller ja. Jag har två födelsedagar. En (idag) där jag spirituellt, andligt blir 15 år gammal. En annan där jag biologiskt blir 27 år nästa gång. Idag, för 15 år sedan, tog jag ett – för mig, historiskt beslut. Jag valde att följa Jesus. 

Den som döpte mig var bland annat Sten-Owe Glennemo, dåvarande föreståndare för LP-verksamhetens behandlingshem Stenbacka. Dit pappa var någon omgång så han skulle bli av med sitt alkoholmissbruk. 

Minns framförallt en sång väl. En sång som aldrig kommer att lämna mig och en sång jag ännu står bakom. I vartenda ord. 

Vers 1: Jag har beslutat att följa Jesus
Jag har beslutat att följa Jesus
Jag har beslutat att följa Jesus
och aldrig mer tillbaka gå

Vers 2: Om andra tvekar vill jag dock följa
Om andra tvekar vill jag dock följa
Om andra tvekar vill jag dock följa
och aldrig mer tillbaka gå

Vers 3: Jag följer korset och lämnar världen
Jag följer korset och lämnar världen
Jag följer korset och lämnar världen
och ingen väg tillbaka går

HÄR kan ni lyssna på låten på Spotify. 

Under dina vingars beskydd 

Ibland behöver man beskydd, någon som omsluter en och låter en ramla mot sig för att fånga upp personen. Ibland behöver man få ta skydd under vingarna helt enkelt.

Jag har, äntligen, fått tag i texten till en låt jag grunnat på sedan början på helgen. Fick texten tillskickat från låtskrivaren himself för att vara riktigt ärlig. Finns inte en inspelning liggandes ute men han var schysst nog att skicka en enkel inspelning till mig. Men tänkte dela med mig av texten till er… 

Den här låten drog mig genast 10 år tillbaka i tiden då jag stod nedanför lovsångsteamet och tecknade denna på teckenspråk, hur jag även lät tårarna rinna nedför kinderna och känna Guds närvaro på just det mötet, i det ögonblicket. Nu, mer än någonsin, är det Guds närvaro jag behöver känna igen. Som jag behöver förlita mig på. Den här låten påminde mig om det. Gav mig mera styrka, hopp och förtröstan om att man tar sig igenom mörket – men inte ensam. Aldrig ensam.  


Vers: Bort från mörkret har jag flytt
Du lyfte mig nu är jag trygg
Under dina vingars beskydd
Nu kan inget skada mig
Om jag faller faller jag mot Dig
All Din nåd den omsluter mig
Om natten så gästar gråt men om morgonen kommer jubel

Ref: Du förvandlade min klagan till dans
Du tog av mig sorgens dräkt
Och du klädde mig i glädje
Min lovsång den ska aldrig tysta mer


Text och musik: @Johan Lager

Ljuset på min väg

”Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.” (Psalm 119:105), detta är en bibelvers som finns djupt rotad i mig. Vad jag än har för problem, i vilket mörker jag än befinner mig i så har jag Gud och Hans ljus kring mig och framför mig. 


Ibland då det känns som om allt i ens liv stormar och man inte riktigt ser en väg ut från stormen, eller då allt känns riktigt mörkt och man lever utan hopp på ett sätt. Då är detta riktigt skönt att luta sig emot. Ett löfte. Ett löfte om att Han alltid kommer finnas där för att guida oss – om vi vill och är redo att släppa kontrollen till honom.