Tre flickor för två år sedan 

Jag var i vecka 25 (24+3) med Ebba i magen. Mådde vid den här tiden helt okej förutom att jag kände av foglossning lite då och då samt hade lite sammandragningar emellanåt. 

Samantha och Mary på väg hem från förskolan den dagen. Och oj vilken kärlek de alltid visat varandra! Här; hand i hand genom livet. 

Drop in på öronmottagningen

Puh, vilken dag det har varit alltså! Lämnade Mary och Ebba vid 9 imorse på förskolan. Samantha och jag tog sedan bussen till sjukhuset där vi skulle gå på en Turners syndrom uppföljning angående sprutorna. Vad som bestämdes? Att vi skjuter på allt i ett halvår minst, och strax innan nästa omgång så ska Samantha få lite sprut/stickträning. Men vadå? Ska vi inte träna lite överhuvudtaget innan dess? Ska hon gå detta halvår (eller mer) och vara rädd för sprutor?! 

Sedan blev det drop in på öronmottagningen då hon klagat på värk i ena örat de senaste dagarna, hade 38 i feber idag och minskad matlust de senaste dagarna. Rodnad i hörselgången samt vätska bakom trumhinnan. Men ingen öroninflammation. Fick öronproppar att droppa 3 gånger dagligen i en veckas tid. 

Lunch på IKEA med henne innan vi hämtade de andra två på förskolan och gick hemåt. Väl hemma myste vi till det med kladdkaka och grädde. Samantha hade även fått lov att dela ut de gosedjur vi köpt på IKEA. En drake till Mary, en hare till Ebba och en katt till henne själv. Och hennes systrar kramade om henne, sa/tecknade tack och pussade henne. Vilken ömhet, tacksamhet och glädje de visar till och om varandra. 

Dagens planering

Idag kommer det bli lite annorlunda än det jag planerat i måndags. Jag kommer dels bara lämna två barn på förskolan. Micke kommer vara hemma med ett barn som behöver lite vila (inte sjuk men astman gör sig påmind). 

Lämnar i alla fall på förskolan kring 8-tiden. Åker sedan in till komvux där jag ska vara vid klockan 9. Möte med min mentor där vi ska kartlägga vad jag har att läsa framöver. 

Sedan åker jag hem och pluggar, blir mestadels Bibel och kultur – kursen idag. Lunch med Micke och mysiga Mary. Sedan ännu mer plugg till jag ska hämta tjejerna från förskolan. Jag hoppas verkligen kunna komma iväg ich träna lite idag med. Det skulle vara så himla härligt känner jag nu. Lite ”nyttig” egentid… 

Samantha vid gårdagens dusch tillsammans med Micke. Hon är verkligen som en minimodell, vill alltid posera och liknande då kameran åker fram. 

05.30

05.30 gick vi in till tjejernas rum istället för att ligga kvar i min och mickes säng och väcka de andra två som fortfarande sover. Samantha kom in till oss vid kl 5, kunde inte somna om utan var tvärpigg. Försökte ändå få henne sova lite till. Men icke. Så det var lika bra att kliva upp kände jag. 

God morgon säger vi! 

Morgonens konversation 

Vi går mot förskolan…
Mary: Mamma.. Jag måste åka vagn.
Jag: Måste du? Varför då?
Mary: Annars springer jag bort.
Jag: Springer du bort då?
Mary: Jaaa..
Jag: Hörde du att jag sa det igår? (Diskuterade med Micke angående detta igår nämligen.)
Mary: Jaaa
Jag: Det är för att jag inte vill att du springer ut på vägen och bli påkörd av en bil. Jag är rädd om dig ju.
Samantha: Mary! Om du springer ut på vägen och bilen kör på dig då blir du platt!
Mary ser ut att tänka lite.
Mary: Ja, då får jag en glass!
Samantha: Men Mary! Man kan inte få en glass om man är platt och död!
Mary och Samantha fnissar lite. Klart man inte kan få glass om man är platt och död! Det fattar väl vem sim helst?!


Mamma, jag låtsas!

Såhär ser det ut då vi tränar med Samantha i hennes spruträdsla, att hon tillslut ska våga ta sprutan – kanske inte just att hon håller i sprutan just då det sker på riktigt, men vi jobbar på att hon ska kunna acceptera sprutan och våga ta den.

En eftermiddag i regnet 

Vi gick (liksom igår) till deras förskola ca 1,1 km från hemmet. Där lekte vi massor med sanden, sprang runt och allmänt gjorde av med energi helt enkelt. Idag var jag dock så påhittig att jag tog med mig lite fika. Men mitt i fikat fick vi avrunda det hela och skynda hem hela vägen för att det började regna. Precis då vi kom hem och jag öppnade dörren slutade dock regnet. Typiskt va?